När grupptrycket blir en drivkraft
Så kan sociala normer förvandla arbetsplatsen
I många organisationer fastnar förbättringsinitiativ i teoretiska presentationer och pekpinnar, men vad händer om vi istället använder kultur som verktyg?
Genom att lyfta fram vad kollegorna faktiskt gör – att “3 av 4 medarbetare redan praktiserar nya rutiner” – kan du skapa en kultur där det blir mer pinsamt att stå utanför än att delta.
Normbudskap kan driva beteende och produktivitet
Tänk dig en stor hotellkorridor där drivorna av nytvättade handdukar aldrig tycks ta slut. Som hotellchef hade Anders i flera år bekymrat sig över både miljöpåverkan och kostnaderna för tvätt av handdukar, helt i onödan. För ett hotell med 200 rum blir det upp till 146 000 handdukar som ska tvättas per år. Varje tvätt kostar cirka 1 € med hantering, vilket summerar till 146 000 euro per år.
Anders var intresserad av kultur, och hade kommit över ett expriment av Robert Cialdini. Caldini forskar på hur normer styr beteende. Inspirerad av en studie som fokuserar på normbudskap, istället för lappar med som har mer kravställande typ: ”ta inte handduk om du inte behöver”, satte han upp en diskret lapp i varje badrum.
“Visste du att 3 av 4 gäster just nu sparar vatten genom att låta handduken hänga kvar?”
Effekten var omedelbar – återanvändningen steg med omkring 33 %, vilket motsvarade 48 180 färre tvättar, en besparing på 48 180 € och miljövinster i form av nästan 1,9 miljoner liter vatten på ett år.
Anders är chef för ett hotell i en kedja med 100 hotell. Så det tog inte lång tid innan detta blev en styrelsefråga och han fick nyfikna frågor. Hela kedjan kunde nämligen med samma potentiell spara 4 818 000 €, en viktig skillnad på vinstmarginal och något som stärker hållbarhetsprofilen.
Förväntningar, el-förbrukning och vaccination
Cialdinis studie är bara ett exempel på normernas kraft. Inom energibesparing har man i decennier höjt priser och uppmanat till sparsamhet utan större framgång. Men när hushåll fick feedback i sitt elräkning: “Dina grannar använder mindre el än du” – sjönk deras förbrukning med **10–15 %**², helt utan tvång eller hård prispolitik.
Inom folkhälsa har ett liknande grepp använts för att öka vaccinationsnivåerna. När föräldrar informeras om att “majoriteten av grannarna vaccinerar sina barn” ökar takten med **20–25 %**³. Budskapet är inte att du måste, utan att alla andra gör det – och ingen vill vara avvikaren.
Från handdukar till CRM–strategi
Tänk nu att införa ett nytt CRM-system eller lansera en ny företagsstrategi. Ledningen kan skicka ut omfattande presentationspaket, videomöten och powerpointar om alla fördelar. Men hur många går verkligen från passiv mottagare till aktiv användare? Är det informationen i mejlen eller bilden av kollegorna som redan kör igång som får hjulen att rulla?
När anställda hör att “80 % av dina kollegor redan loggar in i det nya systemet dagligen” blir tröskeln att prova lägre – och inom kort är teamet i gång utan tjat från ledningen. Här ligger kopplingen till kultur: inte bara vad vi vet, utan vad vi tror att andra gör.
”Hellre göra fel och hänga med gruppen, än att göra rätt och bryta mot normen.”
Kulturbygget som katalysator
Strategier realiseras i beteenden. Och beteenden formas i en gemenskap med delade normer. Precis som Anders på Grand Aurora upptäckte: det är lättare att svinga handduken om man vet att alla andra redan hänger upp sin. I organisationer är det samma sak – när en kritisk massa tar steget, följer resten efter. Då uppstår den grupprörelse som behövs för att nya verktyg, system och arbetssätt ska slå igenom på riktigt.
Att arbeta med kultur handlar om att etablera och kommunicera de sociala normer man vill se. Genom små, väl riktade budskap kan man få medarbetarna att ta mikrofonen, kliva upp på scenen och sjunga med varandra – i stället för att stå kvar i publiken. På Wildfire.se tror vi på att kombinera strategier med starka, positiva normer. För i slutänden är det inte planen i sig som förvandlar en organisation, utan de gemensamma steg som varje individ känner sig trygg att ta.
Vill du prata kultur?
Vi tar gärna ett snack om hur du kan utveckla din organisation.,
¹ Cialdini, R. B., Reno, R. R. & Kallgren, C. A. (1990). A focus theory of normative conduct: Recycling the concept of norms to reduce littering in public places. Journal of Personality and Social Psychology.
² Schultz, P. W., Nolan, J. M., Cialdini, R. B., Goldstein, N. J. & Griskevicius, V. (2007). The constructive, destructive, and reconstructive power of social norms. Psychological Science.
³ Betsch, C., Böhm, R., & Korn, L. (2015). Inviting free riding or contributing to public goods? – A meta‐analytic review of public good framing in the context of vaccination. Health Psychology.