Efter sommaren är det många av oss som faktiskt längtar tillbaka till rutinerna.
Under semestern har vardagen kanske sett helt annorlunda ut. Vi sover lite längre, äter när vi är hungriga, tränar när det passar (om alls) och dagarna har fått en helt annan rytm. Och ofta är det precis vad vi behöver.
Men så börjar jobbet igen. Mötena kommer tillbaka. Träningen får sina fasta tider. Och plötsligt vet vi igen vad som ska hända, när det ska hända och vem som gör vad. Det är ganska skönt.
Rutiner skapar trygghet och förutsägbarhet. Men på en arbetsplats gör de något mer: de formar kulturen.
Det vi gör om och om igen blir det normala
På en arbetsplats finns en massa saker vi gör utan att tänka särskilt mycket på dem. Vissa är rutiner. Andra kan vi kalla ritualer – återkommande sätt att göra saker tillsammans som med tiden får en betydelse.
Vem fattar beslut?
Vem får komma till tals?
Vad pratar vi om på våra möten?
Vad händer när någon kommer med en ny idé?
Det är i de där vardagliga beteendena som kulturen blir synlig.
Om alla beslut går via chefen lär vi oss att det är så beslut fattas. Om nya idéer alltid behöver förankras i flera led lär vi oss hur mycket risktagande som egentligen är önskat.
Det vi gör om och om igen blir till slut det normala. Och det normala formar kulturen.
Men vad händer när vi vill något annat?
Här blir det intressant.
För en organisation kan säga att den vill ha mer ansvar, mer nytänkande eller mer långsiktighet – samtidigt som vardagen fortsätter att signalera något annat.
Vi vill ha mer självständighet, men besluten ska fortfarande godkännas av chefen.
Vi vill uppmuntra nytänkande, men våra möten och processer ser likadana ut som de alltid har gjort.
Det är alltså inte konstigt om förändringen går trögt.
Människor påverkas inte bara av vad organisationen säger. Vi påverkas av det vi möter varje dag.
Så vad behöver vi göra annorlunda?
Vi tror inte att lösningen är att kasta ut alla rutiner. Tvärtom. Bra rutiner frigör energi och skapar tydlighet. Men när vi vill förändra kulturen behöver vi också titta på våra ritualer – det vi gör återkommande och tillsammans.
För vilka beteenden vill vi se mer av?
Och vilka ritualer kan hjälpa oss att förstärka dem?
Det kan handla om hur vi leder möten, fattar beslut, följer upp, ger feedback, skapar utrymme för nya perspektiv – eller hur vi möter varandra i vardagen.
Och här finns en viktig poäng:
Värderingar är lättare att leva efter när de blir verb.
Inte bara ord på en vägg, utan något vi faktiskt gör.
Vad betyder ”mod” i ett möte?
Hur ser ”nyfikenhet” ut när vi fattar beslut?
Vad gör vi när vi säger att ”tillsammans” är viktigt?
Det är då värderingarna börjar göra skillnad på riktigt.
Kulturförflyttning händer i vardagen
Kultur förändras inte för att vi bestämmer oss för att ha en ny kultur.
Den förändras när nya beteenden får plats i vardagen – och upprepas tills de känns naturliga.
Det är därför vi på Wildfire gillar att koppla ihop beteenden, värderingar och ritualer.
För när vi gör kultur konkret blir det också möjligt att förändra den.
Och ibland kan resultatet faktiskt överraska.
Strategin visar vart vi vill. Kulturen påverkar hur vi agerar. Och det vi gör om och om igen är med och formar kulturen – varje dag.
